
En ny dag. Ännu en varm sådan. Men snart blir värmen mer vettig, har jag hört, och det ser jag fram mot. En tom dag. Full av möjligheter, och val.
Jag har inte läst särskilt mycket i sommar, hittills. Men på Öland läste jag Martina Haags I en annan del av Bromma. Jag skrattade högt flera ggr, som alltid när jag läser hennes böcker. Hon är en mästare i att beskriva vardagen och den mänskliga naturen! Måtte hon komma ut med en ny och tjock bok snart igen.
Nu har jag börjat på Hallonbäcken av Lina Forss. Men nej. Det går bara inte. Den verkar vara något slags marathon i att förvirra med liknelser och beskrivningar så mycket som det bara går. Jag fattar inte mycket. Jag tycker om ordlekar och poesi, men inte i en roman. Där vill jag kunna följa handlingen. Boken känns tillkämpat svår och djup. Been there, done that. Jag är klar med det svåra och djupa. Och mår tusan så mycket bättre när jag är lättsam och ytlig - hur mycket ‘finare’ det än anses att vara djup som en svart insjö.
Igår åkte jag och T iväg på slingrande vägar i den grönskande östgötska idyllen, och hälsade på min mamma, som tagit in på vandrarhem för en minisemster. Det var vackert och fridfullt och luften dallrade av förfäder och historia. Vi satt utanför det lilla huset mitt emot huvudbyggnaden, där mamma hade lyxen att bo, och hade det bra.
Nu är jag trött. Det är bara en vecka sen vi kom hem från Öland - och sedan dess har jag hunnit med tre rejäla åka-iväg-besök. Plus badresor, och annat. Min kropp och knopp vill vila!

Igår, det lilla huset där mor huserade.

T sitter och ritar av vandrarhemmet i Åsbo.

Jag stod för maten och hade med mig pastasallad, kycklingspett, såser och lite knäcke och kex. Japp, Ulrika, vi blev så förtjusta i era kycklingspett och Go Green-såser, så vi rusade direkt till Ica Maxi och köpte!