Lumumma

Här råder det söndagslugn. Skönt. Solen skiner, men luften är höst. Altandörren är öppen. Jag hör en fågel eller två, suset från vägen, gräshopporna som spelar.

Inifrån Tildes rum hörs ljud och prat och fniss. Hon leker med en kompis. En stor fluga surrar mot fönstret. Marko ligger i hallen. Han suckar, ändrar ställning, lyssnar. Nöjd efter långpromenaden med husse.

Tvättmaskinens motor snurrar. Ljuset här inne är mjukt. I clematisen utanför altandörrsfönstret flyger bin och fjärilar mellan blommorna. Någon sågar långt borta. 

Nu kommer tjejerna ut från rummet. Ställer sig framför mig och säger: vi är jättehungriga.

—-

Gårdagen dokumenterade jag med några foton.

¶ Bilder från den 4 september

Jag gjorde det. Jag överlevde sommaren. Till och med när det var 35 grader varmt. Då drog vi till Öland och badade i havet tills värmen inte längre var något problem.

Än kommer det bli varma dagar, gräset behöver fortfarande klippas, höstjackan är för varm ett tag till. Men högsommaren fixade jag. Kanske inte på bästa sätt alla gånger, men jag överlevde den.

Den första september bjöd på dramatiska himlar. Jag gillar himlen och rymden runt oss. Inför den blir problemen små.

Vad är en vid matbordet tiggande hund? Vad är lite skit i hörnen? Vad betyder något - på riktigt? Vår tid är så förbannat kort. Varför inte lägga energin på sånt som verkligen är viktigt.

≈ Foton på dramatiska himlar! ≈

paradis

Jag måste följa upp mitt förra inlägg, där jag skrev om mina planer att åka och bada när T kommit hem. Så blev det. Vi tog bilen på snirkelvägen mot Bjärka Säby och slottet där.

På den lilla badplatsen var det tomt och stilla. Människor promenerade förbi på stigen ovanför då och då. Det kändes som vår brygga, vår badplats och vårt paradis.

Vattnet var kallare än sist vi var där - men gud så skönt att få glida ner. 

Där låg jag sen länge och var så förbannat levande och lycklig jag kan vara. Jag vet inte varför vatten gör mig så euforisk och fullkomligt harmonisk. Jag vill dela med mig av känslan, men det blir nog bara pretentiöst. Det bjuder jag på.

Plötsligt började det regna. Stora droppar bildade små små bubblor över hela sjön. Ljudet när man befinner sig mitt i det, precis vid vattenytan. Vi sprang upp och la våra kläder och handdukar i påsen, och hoppade sen i igen.

Att dyka ner under vattnet med huvudet och för en stund känna sig totalt osårbar, onåbar, kravlös, fri. Och så upp igen. Vattnet över ansiktet. ‘Bara en gång till’. Bara en gång till, detta underbara.

t efter badet. det har nyss regnat och nu spricker himlen upp. sjön är spegelblank.

på vägen till och från badplatsen går man förbi slottet i bjärka säby

Under en promenad på lunchen idag gav naturen mig en hint om vad som komma skall. Lite försynt sådär. Fast ändå tydlig.

Okej, jag fattar. I got the message. Jag hajar att det snart är september och att det snart kan bli kallt. För kallt för att bada ute till exempel.

Så nu sitter jag här och planerar att så fort T kommit hem från skolan så drar vi till den där varma lilla sjön som luktar jord och skog, och tar ett sånt där sammetslent dopp. Innan det är för sent.

Det må vara mulet och det kanske kommer några regnstänk, men det är nitton grader varmt och luften är tropiskt fuktig av allt regn.

lunchpromenad. det är mulet, men ganska varmt, och hög luftfuktighet!

husse och hund

jag gillar färister

visst ser det lite höst ut här? resten av naturen signalerar dock sommar. man får se det som en föraning, en hint.

små lätta moln ser jag på din himmel, din himmel som är blå,
här är du nu min sommar, med små lätta moln …

Meteorologerna utlovade mulet och regn idag, men hade fel. Vindarna blåste åt ett annat håll. Vi tog den vackra vägen till slottet i Bjärka Säby för att bada.

Marko fick bada lite avsides från badplatsen som finns där. Vi slänger i en pinne och han hoppar mycket tjänstvilligt i och simmar iväg på jakt efter pinnen. Han får ha långkopplet (8 meter) på sig, eftersom vi upptäckt att han inte slutar simma förrän han hittar pinnen. Dvs, han simmar ut för långt och skulle troligen simma runt hela den aktuella sjön och leta innan han vänder. Snacka om att ta sin uppgift på allvar.

När M badat klart tog jag och T ett gudomligt dopp från bryggan vid badplatsen. Sammetslent, ljummet vatten. Inte tillstymmelse till kallt. Vi som är vana vid Vättern. Jag kan inte sätta ord på min lycka inför vatten och på att få befinna mig i det.

På vägen hem ville J kolla på Hamra slussar som är läskigt djupa. Svindel! Men dom ligger i en vacker omgivning. M fick sitta kvar i bilen …

Nu är den sena augustikvällen bäcksvart. Go’ natt!

Det har regnat i ett par dagar - temperatur mellan 12 och 17 grader. Till skillnad från vad man kan tro så tycker jag inte att det är ett dugg kul eller skönt.

Jag hade ju tryckt på “josse gillar sommaren-knappen” och ställt in mig på att bada varje dag. Jag behåller knappen intryckt och hoppas på badväder snart igen.

Här finns foton från en utflykt vi gjorde till Gränna och Jönköping tidigare i veckan. Och från ett besök hos mor. Utan regn.

vätterstranden i jönköping

Jag och T har tillbringat några dagar på Öland! När jag i söndags insåg att det skulle bli rekordvärme kändes Öland och Havet som en lockande överlevnadsstrategi.

När vi körde genom Småland och befann oss straxt utanför Högsby visade bilens utetermometer på 36 grader! I skuggan! T skrek: rekooord! och tyckte det var jättekul. Själv blev jag hemligt panikslagen.

Vi stannade bilen för att gå ut och känna på hur 36 plus-grader känns. I bilen hade vi sköna 16 nämligen. Det var helt bisarrt att gå ut i den varmvarma luften. Bara att kapitulera och skratta!  När vi väl kommit till Öland stannade termometern på “lagoma” 32.

Eftersom både jag och T älskar (ÄLSKAR!) att bada, blev detta en sann badresa. Nästan direkt körde vi till Köpingsviks underbara sandstrand med glasklart vatten och fantastiska sandbotten.

dag 2. vi åkte till köpingsvik (köpingbaden) ganska tidigt för att få bra parkeringsplats och bra strandplats. ett par timmar senare var stranden smockad av folk!

t går där framme. visst är det utlandskänsla? det här är liksom livet …

kort dricka- och uppvärmningspaus. sen ner i vattnet igen.

picknick vid en annan strand: ekerum, där vi brukar bo i stuga. inte denna gång dock.

När vi ett par dagar senare körde hemåt och närmade oss Kisa, tornade dom mörka molnen upp sig. Plötsligt satt vi mitt i ett öronbedövande skyfall och blixtarna lyste upp himlen. Temperaturen sjönk snabbt från över 30 ner till knappa tjugo! Härligt och mäktigt.

Redan den 8 juli … Igår eftermiddag åkte jag hem till mamma en sväng.

Här finns foton - dom krävde lite större storlek.

 Somrigt besök

Tänk att midsommarafton tvåtusentie är över. Nu lägger sommaren i en högre växel. Juli hotar runt hörnet. Igår åkte vi en sväng till svärfar/farfar som bor granne med en i solljuset glittrande sjö.

T och kusinerna badade …

T i sin krans som hon bundit själv hemma innan vi åkte. jättevacker!

här satt vi och åt sill, potatis och köttbullar …

åkte sedan till brunnsparken i södra vi och deltog i traditionellt firande. fikade i gräset …

bonusbild: igår hade jag VITT på mig. för en som alltid klär sig i svart är detta stort, otryggt och läskigt. kan inte säga att jag kände mig bekväm, men jag kände mig i alla fall som ‘en i gänget’.

T älskar solen och värmen, och det gör mig Lycklig. Hon badar i grannens pool mest varje dag, ligger i hängmattan, och idag på skogspromenaden utbrast hon: ÄNTLIGEN har det blivit VARMT! “Jaa, äntligen!” säger jag, från hjärtat.

Härom dagen påbörjade och slutförde T sitt projekt att göra om sandlådan till trädgårdsland.

Hon var så ofantligt duktig, jobbade från morgon till kväll, gjorde nästan allting själv. Hon tog bort allt ogräs som växte i den, alla rötter, alla spindlar, alla gamla leksaker … Hon hällde i jord och planterade. Och hon målade!

Marko låg i skuggan (mattes pojke) och tittade på …

Såhär fint blev det!

Önskar dig en glad midsommar!