En macka bara
lördag, mars 28th, 2009
macka efter träning (igår)
önskar jag kunde uttrycka
allt jag skulle vilja uttrycka
men orden vill inte
dom kanske inte finns?

macka efter träning (igår)
önskar jag kunde uttrycka
allt jag skulle vilja uttrycka
men orden vill inte
dom kanske inte finns?

Igår var det Våffeldagen. Vi åkte hem till mamma, och fick goda våfflor. Mysigt. På förmiddagen innan vi åkte hann vi baka muffins också. Så igår blev det mycket av det goda. Vilken tur att jag hade min ‘ätardag’. En dag varannan vecka har jag en sådan - då får jag äta vad jag hur, när jag vill, om jag vill. Idag är det tillbaka till fokus igen.
Längtar till ikväll då jag ska få träna ett av mina favoritpass. Mikalea Gidlund heter ledaren och är mycket inspirerande. En långpromenad ska jag få till också.
hemma med sjukt barn
dag två
fem femtiofem vaknade det sjuka barnet
min hesa hostande skorpa
uppåhoppa
nu blir jag överfallen
i sängen där jag sitter
av barn och hund och hamster
det sjuka barnet är sjukt
men spralligt
jag längtar efter grön
jag är trött på det svart-vita
det vit-svarta det vita det svarta
min hjärna mina ögon vill ha grön
jag törstar efter grön
idag är världen vit
sov du lilla videung
än så är det vinter
än så sova björk och ljung
rosor, hyacinter
än så är det långt till vår
innan rönn i blomma står
sov du lilla vide
än så är det vinter
(grönt foto taget utanför motala en sommar)

Igår var det dags för årets andra fyrtioårs-fest. Denna gång hos min barndomsvän Gunilla. Vi gick i grundskolan ihop, blev tonåringar ihop och var värsta tuffa Noice-dyrkarna.
Jag och dottern tog bilen upp till Stockholm, och svängde in på Södermalm, där jag ju känner igen mig ganska bra. Kalaset skulle äga rum i Högalidkyrkans församlingshem, så vi parkerade utanför den imponerande kyrkan. Vi var tidiga, och knallade därför iväg mot Hornsgatan. Kollade i skyltfönster (många mysiga och udda affärer kan man hitta) och satte oss på ett litet varmt café.
Och så tillbaka till Högalid där kalaset började. På en liten scén stod ett par killar och spelade soft musik på ståbas och saxofon. Till detta blev det mingel. Att mingla är inte helt lätt, men jag tycker att jag fixade det hyfsat. Plötsligt hör jag någon ropa: Josse!! Och där står Klas, efter 20 år, som om ingenting har hänt. En barndomskompis. Jätteroligt!

Vi åt underbar libanesisk buffé. Meze? Vackert och gott. Prat och tal, kaffe grönt te och glass, och vid 20.30-tiden kände jag och T oss tvungna att dra oss tillbaka för att orka hela vägen hem. Adrenalinkicken satt i nästan alla tjugo mil hem, kvällen snurrade i huvudet, skönt att köra bil sent på kvällen med sovande dotter i baksätet och melodifestivalskivan i bakgrunden.
Trots kyla och snålblåst känns det ändå att våren är inom räckhåll. Det syns på ljuset, känns på dofterna, märks i vibbarna. Jag längtar efter syrener och gröna blad, ljummen vind. Snart.
Det är så kul när man hittar saker som funkar. Jag har ju en fäbless för hudvård, och går mer än gärna loss på cremer och mojs för ansiktet. Nu har jag hittat en peeling, en kemisk sådan, som är en dröm: alpha beta daily face peel från md skincare. Det är ‘våtservetter’ i två steg, som man stryker med i ansiktet/halsen. Första servetten peelar, och den andra neutraliserar. Jag som har lite problemhy, ser klar skillnad direkt. Vad kul!

Tänker på: 40års-kalaset som äger rum mitt i sthlm på lördag.
Gör: går, går, går.
Äter: goda bitar med banan och finncrisp.

häromdagen var jag sugen och hungrig på samma gång.
då gjorde jag goda bitar: bananskiva mellan finncrispbryt.
Letar man efter sagan så hittar man den aldrig
sa Beppe i ‘Långtradarchaufförens berättelser’. Jag hade LP-skivan när jag var barn, och satt och lyssnade på den om och om igen med stora hörlurar vid skivspelaren. Beppe var chauffören som åkte på regniga vägar i norrland, med två barn som passagerare. En filosofisk skiva om att njuta av livet tror jag, och man befann sig verkligen i den där långtradaren och hörde hur vindrutetorkarna åkte över rutan, såg skogarna fara förbi.

Och så sa alltså Beppe att letar man efter sagan så hittar man den aldrig, vilket var mitt favoritcitat under många år. Nu har jag omvärderat både det ena och det andra, och håller inte längre med. Det är väl klart att man ska leta efter sagan. Jag letar och letar, och tror absolut att man kan hitta någon slags saga. Om inte annat får man väl skapa sig sin egen saga. Fast det kanske var så han menade, Beppe. I alla fall kan man ju välja att tolka det så. Det är det som är så bra, att man får välja.
Jag vetisjutton hur jag ska göra med bloggen, så därför gör jag ingenting. Jag låter det vara som det är. Provade i min ensamhet att testgöra en ny, tom, ekande blog, en frisk fläkt, ett oskrivet blad, men det kändes bara sorgligt. Jag saknade molnen och mitt arkiv överfullt av matbilder och kalas. Dom hör ju till, det vore väl synd att slänga allt det på tippen.
Jag vet över huvud taget inte om jag är redo att börja skriva igen. Jag kanske är för grubblig. Fast det hör väl också till mig och mitt, att det blir grubbligt ibland. Och nu är jag riktigt grubblig/filosoferande/funderande. Jag vet nog varken ut eller in, och just därför låter jag det vara så.
Vilken tur att man kan träna trots grubbel. Jag går långa långa snabba snabba promenader och grubblar. Jag studsar på f&s tills jag är knallröd i huvet, och grubblar.
Och i helgen var vi på naturhistoriska museet och i växthuset i Bergianska trädgården (tack för tipset Sofia). Att kliva in i det stora växthuset med grönskande doftande varma immiga rum var som att kliva rätt in i sommaren. Häftigt.





söndagsmiddag
hemgjorda köttbullar mjuk potatis len sås

Grundade lördagen med ett jobbigt pass på f&s. Det är skönt att träna på morgonen/förmiddagen - det sätter liksom standarden för hela dagen. Riktigt duktig har jag varit med träningen den här veckan. Tisdag, torsdag och idag, lördag, har jag kommit iväg.
Sen ville dottern att vi skulle göra maränger istället för att köpa lördagsgodis, och det tyckte jag lät som en utmärkt idé. Marängerna blev jääättegoda.

Enkla maränger (från boken Sju sorters kakor)
ca 40 st (fast det blev bara 25!)
Ugnstemp 125 grader
3 äggvitor
1 dl socker
vispa äggvitorna med 1/3 av sockret tills du fått ett hårt skum
vänd försiktigt ner resten av sockret
klicka/spritsa ut smeten på en smord plåt/bakplåtspapper
grädda mitt i ugnen i ca 45 min
marängerna ska vara torra och lätta
Efter promenad med vovven vid Smedstad dammar, åkte jag hem och fixade kycklingklubbor och någon slags rårakor. Fast man får kanske inte kalla det rårakor när det inte är potatis i. Vad ska jag då kalla dom? Det blev gott i alla fall.

Rårakor utan potatis men med morot squash och lök
riv morot, gul lök och squash
blanda runt med ett ägg och kryddor
stek i olja
gott till: minifraiche med smörgåskrasse, bladpersilja och gräslök


Idag har jag varit hemhemma och ätit lunch med mamma. Jag har låtit kameran vila i nästan en vecka, men idag kom fotolusten tillbaka (se nedan).
Ska väl fortsätta slökolla på Let’s Dance nu … *gäsp*